Cookie

Samba älskling. Jag saknar dig nåt så fruktansvärt. Jag har ont i hjärtat, och det känns tomt nu när du är borta. Vi har upplevt allt tillsammans. Vi har haft varandra hela livet. Vi blev 16 år tillsammans. Nu var det dags för mig att leva vidare på egna ben. Men det är svårt. Du har alltid funnits där, och nu helt plötsligt finns du inte kvar.
Du var den enda som fanns där varje natt. Den enda som inte svek. Du låg bara där i min säng och gjorde mig sällskap, och du förstod på nåt sätt när jag var ledsen. Du såg på mig på ett tröstande sätt när jag satt och grät.
Den 21 oktober 2008 satt jag och bad om att du skulle överleva ett år till. Åtminstone ett år. Jag behövde dig i min jobbiga period. Jag var inte redo att släppa taget. Det otroliga var att den 21 oktober 2009 (exakt ett år senare) blev din sista morgon. Det var den sista morgonen jag vaknade upp med dig vid min sida. Det var den sista morgonen jag rörde vid din mjuka päls. Det var den sista morgonen du såg på mig med din tröstande blick när jag gråtandes såg dig ligga på veterinärsbordet. Det var den morgonen du tog ditt sista andetag.
Det här är en jobbig period för oss alla efter att du har försvunnit. Men en sak är säker. Det är att du alltid kommer att finnas i mitt hjärta. Minnena lever kvar i mig och kärleken kommer aldrig att försvinna.
Jag älskar dig Samba <3




R.I.P Samba, en viktig familjemedlem 1993-21/10-2009 <3